Barnens PRESSKONFERENS

"En imponerande nationsby"

Thomas Andersson är evenemangschef på Lugnet och en viktig person i planeringen av VM-arenan.
Thomas, vad har du gjort under dagarna i Val di Fiemme?

– Jag har besökt nationsbyn, tävlingsstadion, studerat tältlösningar för restauranger och VIP-avdelningar. Jag har också tittat på försäljningskiosker och hunnit med ett snabbesök på backstadion.

Vad har varit mest positivt?
– Nationsbyn med vallautrymmen och omklädningsrum tycker jag är välplanerad och fungerar bra för de aktiva. De har byggt cirka 200 och har verkligen fått till bra utrymmen för nationerna.

Vad har varit mindre bra?
– Det är generellt sett dålig bevakning på ackrediteringsområdena. Det känns inte riktigt att man har kontroll. Vakterna har inte särskilt goda språkkunskaper och släpper in folk på fel ställen. P-vakterna bör minst kunna engelska men gärna fler språk. Sedan noterar jag också att det är glest mellan toaletterna.

 

Text: Per HagdahlThomas Andersson is events manager at the Lugnet Arena in Falun, Sweden, and an important figure in the planning of the World Championships stadium.

Thomas, what did you do during your days in Val di Fiemme?
– I’ve visited the Village of Nations and the stadium itself, and also studied marquee solutions for restaurants and VIP Services. I also looked at sales booths and then took a peek at the ski-jumping stadium.

What has been most impressive?
The Village of Nations with the ski preparation areas and locker rooms – I think they’re both well planned and seem to work very well for the athletes. They have built for about 200 and have really provided excellent facilities for the nations.

What could they have done better?
The security in the accredited areas doesn’t seem tight enough. It feels like they’re not really in complete control. The security staff aren’t very good at languages and let people in to the wrong areas. The parking attendants should be able to speak English at least – and preferably other languages too. I also noted that the toilets are few and far between.”

 

Text: Per Hagdahl

Arkiv